Tjena bloggen!
Richie, er inrikes- och utrikesansvariga här. Jag fick det ärofyllda uppdraget att skriva ett litet blogginlägg angående hur styrelsens arbete börjat denna höst. Ni kanske frågar er hur det kommer sig att en Inauta ens tillåts skriva ett så här officiellt inlägg, med tanke på kritiken Infomejlen fått från FPA och Fantomens fru Diana.
Någon påpekade att det endast var för att ordförande Banttu inte hade tid att klämma in bloggskrivande i hennes fullpackade schema, men detta ser jag endast som en onödig konspirationsteori som kan stanna i HBLs kommentarfält. Tankarna i denna text är exklusivt Inautans, om inte annat anges.
En duktig SF:are sköter om sin handhygien
Förra våren slogs världen av Corona. Det här ändrade i grunden allt det vi tagit som självklarheter. Regeringen, företag och kanske viktigast av alla: SF-klubben fick lägga om sin verksamhet totalt. Plötsligt var campus och föreningsutrymmen stängda, föreläsningar och tenter på distans. Stallhagen var i alla fall på rabatt i Cittarn, vilket var en liten tröst.
Att allt måste ställas in var verkligen tungt.
För min egen del var lilla exqursionen till Bilbao färdig och betald, men blev inställd en tre veckor före vi skulle fara. I ett försök att se positivt på situationen tröstade vi oss med att hösten skulle bli annorlunda. Hur gick det sen?
Nå, det gick ju inte alls. Fast hoppet är det sista som lämnar ens kropp krusades allt hopp för en normal höst före universitetet ens börjat. Föreningsutrymmen och kansliet skulle förbli stängda, några resor var det inte frågan om. Sista spiken i kistan blev att årsfesten blev inställd. Jubileumsåret! Fast det kändes som alla universums krafter konspirerat emot vår förening, måste jag säga att denna höst har varit fantastisk hittills. Även om vi som styrelse måsta joxa och trixa lite med evenemangen, har allt flutit på som en väloljad maskin. Detta har hjälpts av att vi i år har haft turen att få en exceptionellt bra gulisårskurs.
Man funderar om det är man själv som blivit gammal, eller om gulisarna bara är extra taggade. Vad det än beror på, har det varit så otroligt roligt att få ta emot dem, och deras entusiasm och festglädje har faktiskt varit ett ljus i denna annars så mörka höst.
Fast man som styrelse oroar sig för reaktionerna från medlemmarna när man måste ställa in evenemang, har denna oro varit helt onödig.
Förståelsen och tålamodet hos medlemmarna har varit fantastiskt, och kan ärligt säga att jag inte mött på något gnäll eller ”jag tycker ni borde göra så här”-kommentar från någon som suttit i typ Stysse’93. Detta har varit ännu ett bevis för att vår förening är den bästa inom ÅA, kanske t.o.m. inom Egentliga Finland.
Skämt åsido, vi är nog bäst i världen!
